Glesbygd – endast i Norrland?

I Sverige förekommer ofta begreppet ”glesbygd” i samhällsdebatt, nyhetsrapportering mm. Sällan uppehåller man sig dock vid sådana tillfällen att försöka definiera begreppet. En fara med detta tror jag är att begreppet sällan nyanseras och att vår verklighetsbild fastnar vid en generalisering av verkligheten. En sådan mycket vanlig uppfattning tror jag är att ”glesbygd” är något som varierar i ökande omfattning från söder till norr. I det här inlägget kommer därför just det att utforskas. Stämmer det att norra Sverige har mer glesbygd än södra Sverige?

Låg befolkningstäthet inte nödvändigtvis synonymt med glesbygd

Att norra Sverige har låg befolkningstäthet är allmänt känt. Se till exempel denna redogörelse från SCB, där befolkningstätheten i Sverige redovisas: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningstathet-i-sverige/. Av Sveriges 10 minst tätbefolkade kommuner, finns samtliga i norra Sverige. Dessa är ofta stora till ytan och har en befolkning som är ojämnt fördelad över hela ytan. Den ojämna fördelningen beror i sin tur på att vi människor tenderar att bo samlat i städer, byar eller samhällen (vilket det finns både sociala och rationella orsaker till).

Om man delar upp ordet glesbygd i sina beståndsdelar så innebär ju ordet ”bygd” att det alltså ska finnas en bebyggelse i de områden som begreppet avser. Denna ska vara glest fördelad, men kan
inte vara helt tom (då skulle vi ju istället tala om ren vildmark). Om man endast utgår från graden av befolkningstäthet på tex kommunnivå, riskerar man därför att missta sig om man likställer
detta med glesbygd rakt av. Rent teoretiskt sett kan ju alla invånare i en kommun bo i en och samma tätort, medan resten av kommunen är helt obebodd. I sådana fall kommer ju glesbygden i kommunen i själva verket vara obefintlig, trots att befolkningstätheten är låg. Detta kan få konsekvenser för hur tex resurser i samhället fördelas, om vi egentligen pratar om glesbygd men i själva verket menar något annat.

För att undersöka områden med glesbygd, kommer det här inlägget titta vidare på områden i Sverige där det bor folk, men där områdena med säker inte består av någon större befolkningssamling. Detta görs genom att använda SCB:s data över befolkningsrutor (storleken 1 km2), där ett urval av de rutor som är allra glesast befolkade kommer att analyseras. Var i Sverige är de områden vanligast? Är det i norra Sveriges inland, eller är de lika vanliga i andra delar av landet?

Områden med extremt gles befolkning

Här undersöks områden med extremt låga befolkningstal, med hjälp av rutdata från SCB, vilken visar befolkningen per kvadratkilometer i alla bebyggda områden i Sverige.

Till och börja med bör det nämnas att de ytor i Sverige, som
överhuvudtaget är befolkade, är begränsade. SCB:s befolkningsrutor täcker nämligen endast ca 115 000 km2 eller ungefär en fjärdedel, av de ca 450 000 km2 som hela Sveriges yta upptar (den faktiska bebyggda marken är i själva verket ännu mindre, läs här: https://www.scb.se › pong › markanvandningen-i-sverige).

Av alla befolkade områden totalt sett innehåller den mest tätbefolkade nästan 25 000 personer (på en kvadratkilometer). I genomsnitt innehåller en ruta ca 90 personer. Vissa extremt tätbebyggda områden höjer dock detta genomsnitt och i princip är
ett område desto vanligare ju mer glest befolkat det är. Områden med en befolkning på färre än 3 personer, upptar ca 9 procent av alla befolkade områden i hela Sverige. Redan här kan man alltså konstatera att glest bebyggda områden, i Sverige är relativt vanliga.

Karta 1. Områden med extremt låga befolkningstal

Områdena består av befolkniningsrutor om 1 km2, med en befolkning på mindre än 3 personer. Uppgifterna avser år 2019.

Kartan ovan visar att områdena med gles befolkning är relativt utspridda över hela Sverige. Eftersom södra Sverige är mer befolkat än norra Sverige, är det dock också relevant att se på hur vanliga de glest utbygga områden är i förhållande till närliggande befolkningsområden. Karta 2 nedan visar hur stor del andel (%) som de glest bebyggda områden utgör av alla befolkningsområden, per län.

Karta 2. Andel områden med extremt låga befolkningstal

Andel extremt glesbefolkade områden av alla befolkade områden (1 km2) per län. Ju starkare röd färg desto högre andel. Siffrorna avser andelen i procent.

Kartan ovan visar att de extremt glesbefolkade områden utgör störst andel av alla områden, i de två nordligaste länen – Norrbottens och Västerbottens län. Även i södra Sverige finns dock också län där de glest befolkade områden är relativt vanliga, tex Kronobergs län och Kalmar län, vilka båda har en andel på över 10 procent. I befolkningsmässigt stora som Skåne, Stockholms och Västra Götalands län är de glest befolkade område relativt ovanliga.

För att ytterligare utforska saken är det också relevant att undersöka var de glest bebyggda områdena är flest i antal, eller med andra ord hur stora ytor de totalt sett täcker. Detta då befolkningsmässigt stora län, teoretiskt sett kan ha relativt många sådana i absoluta tal räknat, trots att de utgör en mindre andel av alla befolkningsområden i länet ifråga.

Karta 3. Antal områden med extremt låga befolkningstal

Antal extremt glesbefolkade områden (1 km2) per län. Ju starkare röd färg desto högre antal. Siffrorna avser detta antal.

Som karta 3 visar har det befolkningsmässigt stora länet, Västra Götaland, det största antalet extremt glesbefolkade områdena. Även andra län i södra Sverige består av ett betydande antal sådana områden.

Genom illustrationer av SCB:s data över befolkningsområden kan vi härmed slå fast att de glest befolkade områden, vid sidan av norra Sverige, också har en betydande spridning och är vanliga i förekomst i södra Sverige. De utgör dessutom en stor andel av hela Sveriges glesbygd sett till det totala antalet räknat.

Isolerad glesbygd

En aspekt som kartorna 1-3 ovan inte tar hänsyn till är var de glest befolkade områden befinner sig i förhållande till omkringliggande områden. Det kan hypotetiskt vara så att områdena i södra Sverige har kortare avstånd till omkringliggande befolkningsområden, jämfört med de glest befolkade områdena i norra Sverige. De skulle i så fall indikera att vissa områden i landet är mindre sammankopplade till resterande befolkning, beroende på vilken del av landet de finns i. Stämmer det?

Detta är relevant att undersöka eftersom man kan tänka sig att vissa områden i landet på grund av detta, har sämre tillgänglighet till service såsom skola, dagligvaruhandel mm – trots att de med sina låga befolkningstal ytligt sett som vilka andra glest befolkade områden som helst.

Huruvida detta stämmer kommer här att undersökas genom att ett urval av SCB:s befolkningsrutor har gjorts på samma sätt som för kartorna 1-3. Områdena ska dock också vara så pass isolerade att de helt saknar angränsande befolkningsområden. Illustrationen nedan visar vad som menas med detta.

Karta 4. Glest befolkat och isolerat område Isolerat område

Kartan visar ett exempel på ett område som här anses vara isolerat, det vill säga det saknar angränsande befolkningsområden. Se området längst till höger. Övriga områden anses inte vara isolerade här.

Var finns den isolerade glesbygden?

Karta 5 och 6 nedan visar spridningen i Sverige och antalet extremt glest bebyggda områden per län, i de fall dessa är isolerade.

Karta 5. Glest befolkat och isolerat område

Glest befolkade och isolerade områden illustreras i röda punkter.

Som karta 5 visar är de glest befolkade och isolerade områdena i Sverige, mindre spridning i landet jämfört med de glest bebyggda områdena totalt sett (se karta 1). Kartan nedan visar hur många områden som finns per region.

Karta 6. Antal glest befolkade och isolerade områden per län

Antal extremt glesbefolkade och isolerade områden (1 km2) per län. Ju starkare röd färg desto högre antal. Siffrorna avser detta antal.

De områden i Sverige som både är glest bebyggda och isolerade är avsevärt färre än de som endast är glesbebyggda (jämför karta 6 med karta 3). Av de glesbebyggda områden totalt sett, utgör de som även är isolerade, ca 5 procent. De är alltså inte många till antalet.

Till skillnad från alla glesbebyggda områden, är de som även är isolerade, i hög grad koncentrerade till norra Sverige, där Västerbottens och Norrbottens län innehåller allra flest sådana områden. Man kan alltså konstatera att de glesbyggda på detta sätt är mer isolerade i norra Sverige än i södra Sverige. Eftersom dessa områden är få i antalet, kan man dock inte dra allt för stora slutsatser från detta.

Möjligen skulle graden av isolering visa sig vara ännu större i norra Sverige om analysen baserades på mer djuplodande underlag, eller andra relevanta data (tex faktisk tillgång till service). I det här inlägget kommer dock sådana analyser inte att göras.

Slutsats

Genom att analysera data över kilometersrutor kan man konstatera, att det finns glest bebyggda områden i södra Sverige, som både i antal och till ytan som de täcker kan jämföras med norra Sverige.

Graden av hur isolerat ett område är, går att analyseras på många mer sofistikerade sätt än som har gjorts här. Dock indikerar analysen här att de glest befolkade områdena i norra Sverige i högre omfattning är isolerade än de i södra Sverige. Eftersom de isolerade områdena är relativt få i antalet, kan dock ej mer långtgående slutsatser dras om detta här.

Om graden av isolering och tillgången till service studerades vidare skulle man eventuellt kunna hitta fler spännande mönster runt detta. Jag nämnde i texten tidigare att graden av isolering kan användas för att bedöma tillgången till service såsom dagligvaruhandel mm. På samma sätt skulle man kunna anta att alla glesbebyggda områden, har relativt dålig tillgång till annan typ av service (infrastruktur som tex vatten och avlopp, eller tillgång till bredbandsnät, skulle kunna vara exempel på detta). Eftersom de glest bebyggda områdena är relativt spridda över hela landet, skulle detta i så fall vara ett problem för många delar av landet.

3 kommentarer

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *