Jag har ett starkt fotbollsintresse och har under min livstid
gjort till en grej att gå och titta på hemmamatcherna för det fotbollslag som vid tidpunkten legat närmast där jag bor
(AIK, GIF Sundsvall, Hammarby och Brommapojkarna).
Det senaste laget jag på detta vis har följt har varit Brommapojkarna
(BP). Den tidsperioden jag har följt laget har sammanfallit med
de år som BP för första gången har spelat i landets högsta division
Allsvenskan. Detta har hittills skett under fem säsonger sedan 2007.
Jag har främst varit intresserad av herrfotboll och då på så hög nivå som möjligt. Eftersom BP har spelat i landets högsta divisioner nu under ett flertal år nu, har jag som åskådare förväntat mig att publiktrycket på deras hemmamatcher med tiden skulle öka. Detta har dock inte skett i någon högre utsträckning.
Jag är väl medveten om att många åskådare inte väljer ett lag endast på grund av dess närhet, men tänker mig ändå att det har en viss påverkan. I den här artikeln tänker jag därför undersöka hur befolkningsunderlaget runt Grimsta IP ser ut jämfört med andra lags arenor som under samma tidsperiod har spelat i Allsvenskan.
Skiljer sig BP:s befolkningsunderlag från de övriga arenorna i Sverige och motiverar det i sig ett lågt publiksnitt? Hur ser befolkningsunderlaget för de andra Stockholmslagen ut? Finns det någon lag i Sverige som BP kan jämföras med?
Metod
I den här artikeln har koordinaterna för arenor där det idag bedrivs elitfotboll på och där något allsvenskt lag har spelat något år mellan 2010 och 2022, använts. Utifrån dessa koordinater har sedan så kallade Voronoi-polygoner skapats. Resultatet av detta blir att en arenas upptagningsområde har sina gränser mittemellan den egna
koordinaten och varje omkringliggande koordinat.
Varje arenas upptagningsområde har sedan matchats mot SCB:s nationella befolkningsrutor (1 km2), där en ruta anses tillhöra ett område om dess mittpunkt faller inom denna.
Arenornas upptagningsområden
Kartbilden nedan visar utbredningen av respektive upptagningsområde, enligt metoden ovan.
Bild 1. Arenornas upptagningsområde
Det finns totalt 27 nu aktiva arenor som det har spelats allsvensk herrfotboll på sedan säsongen 2010, genom totalt 29 olika fotbollsklubbar (Djurgårdens IF och Hammarby IF, samt IFK Göteborg och GAIS delar hemmaplan). Som bilden visar varierar upptagningsområdenas storlek från norr till söder, med väldigt
stora områden i norr och mindre områden i söder, speciellt runt Stockholm och längs med västkusten.
Är upptagningsområdena rimliga?
Områdena i sig kan man naturligtvis fundera över. Det är kanske inte rimligt att anta att personer långt upp i norra delen av NP3 Arenas (GIF Sundsvalls hemmaarena) upptagningsområde, skulle välja att resa de många milen ner till Sundsvall för att titta på en Allsvensk match. Det finns andra elitlag längs med Norrlandskusten (t.ex. Umeå FC) som det är troligt att man väljer i så fall.
I ett större perspektiv då det gäller att välja ett lag att supporta är det dock inte helt omöjligt att områdets utsträckning kan ha en viss relevans. GIF Sundsvall marknadsför sig just som Norrlandslaget (se https://gifsundsvall.se › vi-ar-norrlandslaget) där bland annat 60 % av spelarna sägs komma från Norrland. Det är därför inte helt otroligt om man i åtminstone någon utsträckning har lyckats skapa ett intresse runt klubben, som då och då lockar långväga resenärer från hela Norrland till dess arena.
Det går på andra sätt att hitta många andra upptagningsområden, där det finns starka lokala klubbar som bör begränsa ett lags inflytande i en viss region. T.ex. har Borlänge ett starkt lag i form av Brage IK (spelar på Borlänge Energi Arena), som troligen påverkar upptagningsområdet för Gavlevallen. Även Bravida Arena (hemmaplan för Häcken), som täcker en stor del av regionen norr
om Göteborg (Bohuslän mm), har traditionella lag som Ljungskile SK (Skarsjövallen) inom sitt område, vilket kan påverka det området.
Eftersom Bravida Arena och Gamla Ullevi är väldigt närliggande, blir det också nästan en slump att stora delar av upptagningsområdet tillhör just den arenan. Troligen har stora delar av Göteborg och omnejd en större dragningskraft till traditionellt publikstarka lag i området, såsom IFK Göteborg och GAIS, som har just Gamla Ullevi som hemmaplan. Å andra sidan har Häcken senaste åren varit Göteborgområdets bästa lag sportligt sätt, varför det inte är omöjligt att klubben och arenan börjar röna ett allt större intresse och i ett vidare område än tidigare.
Är avgränsningarna rimliga?
Det faktum att avgränsningen har gjorts på just klubbar i Allsvenskan och endast sedan 2010, kan naturligtvis också ifrågasättas. Eftersom
fotbollslandskapet till viss del är dynamiskt och nya klubbar kommer och går – tror jag dock att underlaget som en analys som detta behöver vara relativt aktuellt. Det vill säga en klubb som under en större tidsperiod saknar framgångar och inte spelar i de högre divisionerna, tappar förmodligen fans över tid och därmed blir styrkan i dess regional identitet förmodligen lägre. En tidsram på cirka tolv år, samt avgränsningen till arenor som just fotboll på den
allra högsta nivån under den tiden, tror jag därför kan vara en hyfsad approximation för hur stort upptagningsområde en viss arena kan tänkas ha – just nu.
Befolkningsunderlag per arena
Kartan nedan visar befolkningsunderlaget per respektive arenas upptagningsområde.
Bild 2. Befolkningsunderlag per arena
Det väldigt stora upptagningsområdet runt NP3 Arena (i Sundsvall)
täcker även näst flest personer av alla arenor, det vill säga 730 296 personer. Mest av alla täcker Tele2 Arena (i Stockholm), med
912 913 personer. I övrigt täcker storstadsarenorna Eleda Stadion (Malmö), Friends Arena (Solna), Bravida Arena (Göteborg) och Gamla Ullevi (Göteborg), som förväntat, flest personer – alla med över 500 000 personer.
I Halland och Småland finns ett kluster av arenor som täcker allra minst antal personer, alla med under 200 000 personer (där kan även Vångavallen i Trelleborg inkluderas). Allra minst antal hade Falcon Alkoholfri Arena med 45 666 personer följt av Varberg Energi Arena med 84 980 personer.
Grimsta IP täcker 14:e mest personer (av 27 stycken), alltså
i sammanhanget som en medianarena. Själva befolkningsunderlaget runt Grimsta IP, tycks därför inte vara särskilt lågt jämfört med de allsvenska arenorna i stort. Men hur ser besökstrycket för Grimsta IP egentligen ut, det vill säga när befolkningsunderlaget ställs mot faktiska publiksiffror. Är detta lågt i förhållande till de andra arenorna?
Antal besökare per tusen invånare
Senaste året Brommapojkarna spelade i Allsvenskan, var 2018 och
deras publiksnitt på hemmaplan var då 2 308. Endast Dalkurd hade
då ett sämre hemmasnitt (1 058 personer, vilket spelades på Gavlevallen och Studenternas IP). I vissa derbymatcher spelade
BP det året vissa matcher på Tele2 Arena, varför det publiksnittet
inte gäller enbart för Grimsta IP. 2022 spelar BP i Superettan och ligger även i skrivande stund näst sist i den publikligan (486 personer). Till skillnad från tidigare har man i år spelat samtliga matcher på Grimsta IP, varför det kan vara en mer representativ siffra.
Om man jämför siffran på 486 personer med Grimsta IP:s beräknade befolkningsunderlag skulle vi få att 1,5 personer per tusen invånare i genomsnitt ser en av BP:s hemmamatcher på Grimsta IP (eller 7 personer per tusen invånare baserat på 2 308). Om man jämför detta med lag på arenor som har liknande befolkningsunderlag t.ex. IF Elfsborg och Mjällby AIF, skulle motsvarande siffra bli ca 20,4 respektive 9,7 personer per 1 000 invånare (utifrån aktuella publiksiffror i Allsvenskan för år 2022, 8/8 2022). NP3 Arena, med det väldigt stora upptagningsområdet, skulle på detta sätt ha ett besökstryck på 5,4 personer per 1 000 invånare. För det lag som i år haft sämst publiksnitt i Allsvenskan, Varberg BoIS, skulle motsvarande tal bli 28,7 personer per tusen invånare. Det höga talet beror i detta fall på ett upptagningsområde med få invånare.
Jämfört med de flesta arenor i Sverige kan man alltså konstatera att Grimsta IP har ett lågt besökstryck. Jämfört med de andra allsvenska arenorna inom Stockholms stad, Friends och Tele2 Arena, framstår Grimsta IP:s publiktryck som ännu lägre. Detta då det aktuella publiksnittet från AIK på Friends Arena, skulle ge ett besökstryck på 40,9 personer per tusen invånare. På Tele2 Arena skulle motsvarande besökstryck bli 48,5 personer på tusen invånare (baserat på Hammarby och Djurgårdens sammanlagda publiksnitt).
Stockholmsarenornas upptagningsområden
Bilden nedan visar Stockholmarenornas upptagningsområden.
Bild 3. Upptagningsområden i Stockholm
Grimsta IP:s gräns mot Friends och Tele2 Arenas kan naturligtvis diskuteras. I verkligheten är det ju inte så att Grimsta IP har ett lågt besökstryck för att invånarna i det redovisade upptagningsområdet inte väljer att gå på fotboll. Snarare är det förmodligen så att de flesta invånare i Stockholm går och ser på något av de tre storlagen, varhelst de än bor inom Stockholmsområdet. På så sätt breder sig förmodligen Friends Arenas och Tele2 Arenas upptagningsområden långt in i Grimsta IP:s område.
De tre storlagens egentliga upptagningsområden breder sig förmodligen ut mer runt respektive hemmalags gamla arenor (Stockholms Stadion, Söderstadion och Råsunda) i mycket högre utsträckning än kartan ger utryck för. Förmodligen kommer dock säkerligen de egentliga upptagningsområdena mer likna de i kartan i framtiden. Respektive lag har även tidigare i historien bytt hemmaplan inom Stockholm (läs t.ex. här: https://fotbollsthlm.se/uncategorized/stockholms-fotbollsarenors-historia), vilket då har förändrat deras lokala förankring. Var de nya arenorna ligger kommer förmodligen också förändra klubbarnas lokala förankring inom staden, på sikt.
Grimsta IP:s framtida potential
Huruvida Grimsta IP kommer ha en större roll att spela som fotbollsarena i framtiden får framtiden utvisa. Om man även utgår ifrån att Grimsta IP konkurrerar med arenor där det spelas fotboll på Superettan-nivån, framstår Grimsta IP:s potential ändå som relativt positiv. Detta då arenorna Vilundavallen, Skytteholms IP och Vikingavallen inte inkräktar på Grimstas upptagningsområde utan på Friends och Tele2 Arenas upptagningsområden. Grimsta IP är därför relativt avskilt från övriga arenor geografiskt sett och skulle potentiellt kunna tilldra sig människor från hela västra Stockholmsområdet.
En motsvarighet till BP fast i Göteborgsområdet, skulle BK Häcken kunna sägas vara. Häckens hemmaplan (Bravida Arena) finns på Hisingen, medan de traditionellt större publiklagen i Göteborg, IFK Göteborg, GAIS och Örgryte har sin hemmaplan på det mer centralt belägna Gamla Ullevi. Bravida Arena tar ungefär 6 300 personer medan Grimsta IP tar ungefär 6 800 personer. De båda klubbarna har dessutom en god och bred ungdomsverksamhet.
Publiksnittet på BK Häckens hemmamatcher är i år 4 680 personer, vilket är nästan tio gånger mer än BP har i skrivande stund i Superettan. Laget är inte känt som något publiklag, men har under senare åren varit bland de övre lagen i Allsvenskans sluttabell. Man debuterade även i Allsvenskan ca 20 år innan BP. Att Häcken har rönt större framgångar och under längre tid än BP, är förmodligen en delförklaring till de högre publiksiffrorna. Dock skulle Häckens publiksiffror kunna fungera som ett ledmärke för BP.
I denna studie har Häcken ett upptagningsområde som täcker 566 218 personer. Tillsammans med Häckens nuvarande publiksnitt, skulle detta ge ett besökstryck på 8,3 personer per 1 000 invånare. Ett sådant besökstryck för Grimsta IP:s upptagningsområde skulle betyda ett publiksnitt på 2 716 personer.
Diskussion
De befolkningsunderlag per arena som här har presenterats måste tas med en nypa salt. Upptagningsområdena som ligger till grund för dessa, är i vissa fall väldigt stora. Så stora att det är orimligt att anta befolkningen längst bort från arenan har samma sannolikhet att följa ett visst lag. Dels ligger själva arenan långt bort, att det i praktiken blir svårt att gå på deras hemmamatcher. Dels finns det förmodligen också klubbar i lägre divisioner med en mer närbelägen hemmaarena, som man hellre följer. Alternativt finns det andra sporter som drar mycket publik i ett visst område, eller ett populärt damlag.
Att det inbördes avståndet arenorna emellan, är den enda faktorn för att skapa upptagningsområdena, är naturligtvis inte heller något som till fullo speglar verkligheten. Publiktraditioner spelar naturligtvis stor roll. Likaså klubbens förmåga att skapa bra evenemang. Om man tänker på besökstrycket per arena som här har presenterats måste man naturligtvis också räkna med det faktum att arenorna är olika stora. Därför finns en naturlig begränsning i hur stort besökstryck en arena kan uppnå.
Slutsats
Grimsta IP:s befolkningsunderlag och upptagningsområde som här presenteras, ger en hel del insikter, trots att man kan ifrågasätta de olika resultaten. För det första motiverar den omkringliggande befolkningen och avstånden till närmast liggande arenor, inte de dåliga publiktalen. Att de närbelägna storlagen är så pass populära, har troligen en större påverkan.
Bland övriga arenor kan man hitta intressanta exempel. En arena som Varberg Energi Arena har lägst publiksnitt i årets Allsvenskan. Uttryckt som besökstryck är dock siffrorna höga, vilken är en följd av att man har ett litet befolkningsunderlag att utgå ifrån. Närområdet runt Varberg är alltså för litet för att kunna ha ett högre publiktal. De stora Stockholmslagen har höga publiktal, men besökstrycket är också väldigt stort. De flesta arenorna utanför storstäderna har upptagningsområden som i förhållande till varandra är relativt isolerade, det vill säga de har inte andra arenor att konkurrera med.
BK Häcken och BP kan sägas vara de enda renodlade förortslagen som sedan 2010 har spelat i Allsvenskan. Deras klubbar och arenor liknar varandra, likaså arenornas förhållande till närliggande storstadsklubbars arenor. Sett till BK Häckens bättre sportsliga resultat de senaste, är det kanske inte konstigt att deras publiksnitt är bättre än BP:s. Med samma publiktryck som Häcken skulle BP:s publiksnitt kunna höjas till ett par tusen åskådare. Detta skulle dock ändå hålla kvar BP som ett av de sämre publiklagen om laget spelade i Allsvenskan. För klubben som sådan eller för dess supporterklubben kanske det dock vore ett bra riktmärke, inte minst för att varje hundratal ny publik skulle hjälpa till att öka beläggningen på arenan och därmed det upplevda stödet till hemmalaget.
En positiv sak för Grimsta IP är att man inom Stockholms tätort ändå är relativt isolerade. Arenor som har varit tillhåll för Superettan finns inte inom Grimsta IP:s område och konkurrerar därför inte med detta. Ett något högre publiktal än det befintliga, bör därför inte vara omöjligt att åstadkomma om t.ex. klubbens publikansvariga eller supporterföreningen bestämde sig för att påverka det.